Fick sig en omgång av denna maskin idag.
Så mycket bra det blev.
Man kommer väll alltid förr eller senare tillbaka. Jag kan inte allt, jag är inte bäst eller klokast. Men jag har en röst och definitivt en åsikt, jag har inte alltid rätt men jag får faktiskt tycka, tänka och uttrycka mig. Mitt JAG går kanske inte hem hos vissa och det gör ingenting.Ibland vill man bara dra ett sträck och jag har gjort det, det som varit har varit, inget går att ändra, en del av livet helt enkelt både bra och dålig. Framför allt Jag vill.
Då kör vi.
Vinden blåser solen skiner. Skogsmaskinen markbereder hygget så det luktar mossa och ljung på hela gården. Hönsen sprätter i rabatterna. Jag hunden och katterna har intagit varsin stol på verandan. Redo för 135 övningsfrågor till BE.
Annars så har min axel bättrat sig så jag har mera rörlighet nu. Har varit något förbannad och ond åt att detta hände just nu. Men tydligen ska man inte brottas med döda ting som väger mer än 3 gånger ensjälv. Men va fan jag har ju lyft i 990n förut så tydligen gjorde jag nog bara fel rörelse denna gången. Hoppas jag snart är tillbaka och att ortopeden inte hittar någon större skada.
Boken utläst och dax se om man förståt något. Är ett enda virrvar av totalvikter bruttolast och all annan överfalls surrning. Bromsar vätskor och stag. Inte att glömma körningen sen.
Men först sova.
Nu blir det extra höga lister, delvis hemmafrästa. Furuhyllor och klädkrokar, allt målas med linoljefärgen som jag lyckligtvis hade kvar lite av samma som på väggen.