Skogstokig

Som många kanske redan har sett så har jag beskrivit mig själv som lätt skogstokig, det är inte för att jag går bärshälkar gång och är allmänt störig och stötande så ingen vill ha med mig att göra. Inte heller är jag fanatiker och trädkramande aktivist som knaprar på barkbröd och sover under bar himmel på granrisbädd. Jag är inte heller skogsägare av flera tunnland stora områden med bördig storskog, där jag ska sitta hemma på sofflocket och bara le och njuta till skönsång av hur det knakar och brakar i ådringen när träden växer sig stor och stark.





Nä jag är en vanlig bondunge som började sin vilda kariär på en ponnyrygg i en annan skog många skogar från den jag bor i nu. Jag har arbetat mig upp från att ha haft ett trevligt yrke som golvsopare med dammvippan i ena handen och skurtrasan i andra, då för 10 år sedan var benämningen lokalvårdare idag har det yrket fått ett tjusigare namn som städteckniker. Nåja jag fick mig tillslut ett jobb som kvalifiserar mitt intresse och min utbildning och som hela min uppväxt har präglats av. Nu spårade det lite åt fel håll, tillbaka till tråden.





Många skulle få lappsjuka eller bli mörkrädd och förvirra sig ännu mera i denna teräng som skogen erbjuder, många väljer att inte bosätta sig utanför civilicerade samhällen där man kliver ut genom en dörr och några steg så står man vid grannens dörr och från köket ser man in i grannens vardagsrum. Nej jag menar inte att klaga på någons val av bosättning men vi får ofta höra varför i hela fridens namn vi bor här ute, hör ni någonsin vi fråga varför man bor i samhällen eller större byar, det är ju fritt var man vill slå ner sina bopålar. Däremot bara för att man bor i skogen så har vi faktist en tomt, den syns inte lika väl som i tätare bebyggelse, där man har större respekt för varandras gränser, med häckar och staket som avgränsning. Jag gillar stora vida ytor oavsätt om det är mitt eller inte, bara man visar respekt där man far fram.





Detta kallar jag skogstokig.
Skog så långt ögat når.

Här på nedre bilden lite snet till vänster bor vi och detta är berget vi gick nerför och uppför under nyårsafton och nyårsdagen.