Nu ska jag ta och skriva om det jag började med för ett tag sen.
Min bröloppspressent 2005 har legat som en annan hyllvärmare i några år, det har legat å gnagt i alla dessa år. Inte blev det bättre när vi gick genom IVF behandling -07 där man proppas full av hormoner och vikten skenar, som mest var jag upp i 67 kg tror jag. Sen har jag känt mig nöjd när kroppen har legat stabilt på en vikt av 64 kg. Men nu jävlar den morgonen när jag ställde mig på vågen visade den 60,8 kg i mitt lyckorus kutade jag och letade jag rätt på min hyllvärmare och de passade utan att knappen sprättar upp varje gång man andas. Igentligen har jag inte gjort någon speciell förändring mer än att jag går mera, har mera att göra och har accepterat livet som det är. Huset börjar ta form och det finns mer tid för njutning, jag är så himmla glad att jag har tagit mig in i byxorna och tänker hålla mig i denna formen främst för att mina knän inte ska belastas mer än nödvändigt.
Min utmanare sväggans man och jag vägde 64kg vid utmanings tillfället, utmaningen var först ner till 60, men jag pendlar mellan 61 och 62 så än har jag inte nått målet.
Sen är man nog inte alltid så frisk på bild, lite lätt galen men det kan man ju bjuda på.
1 kommentar:
Inte undrapå att lillan är rädd för er :) Haha
Hon skickar en jätte puss och hoppas vi även hinner träffa dig på lördag :)
Skicka en kommentar