Känner mig lite manisk, om jag vet att det finns bär så måste jag dit och plocka. Jag traskar mellan tuvorna om än det regnar, lyckades locka med mig min make till vackra sjöar med myrar runt, som jag fick inspektera och med min näsa lukta rätt på hjortron. Fiskelyckan ute blev dock men vädret var strålande vackert mellan skurarna.
Vi rullade ut filten och mös i solnedgången och lysnade till sprakande eld.
En ihärdig fiskare håller ut om än månen kliver upp på himmlavalvet och speglar sig i sjön.
Agnes kunde inte låtabli att bada, men nu simmar hon riktigt bra tyst, flytande och bara huvudet sticker upp, trampar inte luft som en drunknande längre.
Matte letar hjortron, husse fiskar och Agnes hämtar kranium från en ren, vilken fulländad lycka.
Jag hittade även ett bestånd av vildhallon som jag övervakar tills de mognat ordentligt. Här kommer min mani insmygandes för jag vill så gärna ha dessa bär, liksom hjortronen, om jag varit galen nog skulle jag slagit läger vid dessa ställen och väntat ut mognaden. Troligt vis jagat bort inkräcktare som en ilsken grissly, men nu har omgivningen tur att jag är en from jänta som har annat för sig än att vakta bär med vässande hörngaddar och ragg.
Jag ska nog gräva upp några plantor och sätta dom på gården, så slipper man ränna runt efter hallon.
Vardagen har börjat med jobb och rutiner, så himmelens skönt att inte sova bort hela dagen och sudda långt in på natten.
Man skulle kanske be ge sig och plocka lite blåbär eller smulltron. Det verkar som om alla bär mognar samtidigt de bara avlöser varandra. Men man känner sig rik då frysen och vedbodan är full inför vintern.
Tjilevippen
1 kommentar:
Dina bilder gör mig galen! Jag vill dit! Jag är som du, finns det bär så måste jag bara ut.
Skicka en kommentar