Helgen...

Har tillbringats med kossor som fått springa ut på sommarbete i lördags.

Lördagkväll blev det 50års fest för min svägerska, det var riktigt trevligt, lite lätt galet och vansinnigt kul. Med god mat,dryck, karaoke och dans för att få stämmningen på topp.

För min del var den svåraste biten att få fötterna dit de skulle vara i dansen och med tapra försök med både manliga och kvinliga kavaljerer bjöd vi nog på en hel del skratt och tramp på tårna.Även Agnes var på rave party hemma hos Turbo inte en matta låg på samma ställe i hela huset när vi var hem för en kvälls rastning av de fyrfota, de var dubbelvikta upp sprugna i hörnen och instoppade under diverse inredning. Men det är riktigt att roa sig när man har matte och husse fritt. Hant även mysa lite med våran blivande guddotter Nora som var kvällens minsta gäst, innan det blev hemgång för henne.

Så fortsatte kvällen med utgång på Isladan, där kvällen bjöd på mera karaoke dans på golvet och en sväng på bordet. Att man sen blev mer eller mindre föst (av vänninan) och utsläpad på en bugg av en troligtvis pilotstuderande karl som mycket väl viste att föra en stel, stapplande och deffinitivt okunnig torparfru i snurrar och steg så min kamera jag hade hängandes runt halsen höl på att lämna sin omloppsbana för någon smärre olycka. Men jag höll mig på benen och kände mig en aningens förvånad över att jag överlevde och att mina fötter hant med i det tempot, vist innser jag nu att det är skillnad att dansa med någon som kan sin sak, med det här att föra en kratta som jag. Imponerande.

Som avslutning på natten skjutsades 50 åringen i en kundvagn på väg till grillen för en hamburgare, men den historien läggs nog upp privat för de invigda. Kram på er.

Fast nu

Har det regnat så all snö på tidigare bilder har tinat skulle jag tro, gräsmattan grönskar och jag har skottat ner våran nya svartavinbärsbuske och rabarber med låg oxalsyra i var sin grop i backen. Grävde även om för den rödavinbärsbusken som jag redan hade, så nu är det gott om plast för röttena.

Bild på benbryteforsen.Storforsen ner mot hotellet.Ovanför den tatuerade armen ligger en gångbro från hotellet över vattnet upp mot forsen, kanske lite svår att se. Men bitvis går vattnet upp och över bron.VarjisånVist är det såhär man ska använda en bil till, jag kan nu förstå att min man ville att jag skulle byta till en mindre skadlig och mera rymlig bil. Inte för att jag har fått ångset att lasta en massa hösäckar i mersan för det har jag gjort några gånger, utan nu får jag plats med mera och jag kan nästan "gå raklång" i denna bil, inte det minsta trångt att ta sig från framsätet till skuffen utan att öppna dörren. Hahaha.Lite hattande och dattande med bilder kors och tvärs, men lite av vad som händer på torpet.

Framme med kameran igen

Eller det var länge sen jag fann tiden att fånga världen i linsen.
Men nu så.

Vi åkte en tur mellan Storforsen och Benbryteforsen för att se på vattenflödet i Piteälven och vilka massor som ska flyta vidare till Bottenviken. En magisk kväll med lätt rosa himmel och en fika på stenhällarna vid Storforsen. På vissa ställeni skuggan låg det kvar snö och is utmed strandkanten, lite suddiga bilder. men än så länge ligger jag i träningsläger så kanske man kan hantera en bättre kamera i framtiden.

Bilderna är tagna den 20 maj.

Storforsen

Som vanligt

Fullt upp, och i går kväll hängdes årets förta tvätt på linorna utomhus, och givet skulle det regna och åska i natt så tvätten fick sig en extra sököljning. I morgon blir det Ledighetskommiten som äter frukost på altanen om det är lika härligt väder, med plussgrader om natten och över 20 grader på dagarna.

Snabbvisit så det förslår, men men så är det i bland nör man har fullt upp.

Som hittat.

Dagarna springer och värmen har kommit med dunder, blixtar och brak, så jag i natt fick springa ut och rädda det som räddas kan från att bli förstört om det skulle råkas bli någon elecktrisk urladdning just i våra kontakter till vedmaskin, stängselagregat och raouter. Dagens har bjudit på 26,9 grader i skuggan och naturen grönskar.

Maken fyndade på blocket i går till en tredjedel av nypriset så står det idag en soffa i vårat olistade rum, men vi kunde inte bara gå miste om detta, då vi var och tittate på en likadan fast ny på butik för ett tag sedan. Återgår till att äta sen middag.
Må gott i värmen alla.

Veterinär

Inget akut men det vanliga årliga vaccineringen av både hästar och hund. Så var det så att jag inte har kollat över hästarnas tänderna på länge efter som att jag inte har märkt några bekymmer. Men det är ju bra att ha kollat upp så att det är bra, och det var nästan bra, bara lite vassa ytterkanter på Blakken, som jag hade på känn faktiskt och Vedell hade lite hakar, men nu är de borta och mycket beskedliga var hästarna under hela proseduren, får väl ta det som en god uppfostran av mina pojkar.
Minns i början då vi nyss köppt Vedell då var han ovillig att man ens skulle ta han kring huvudet, då hade jag upp samma duktiga veterinär för att kolla tänderna, men det gick inte ens att sätta in munstegen så for han upp med skallen, slutade med en drågad häst för att det skulle gå bra. Blakken har jag nog aldrig kollat upp tänderna på, så nu får man väll skämmas som hästägare, men det visade sig ju att jag känner mina djur och att det inte var några större fel på deras tänder.
Myser, myser för att hästarna är så skötsamma så man slipper dråga dom vid dessa tillfällen som inte sker så ofta, deras blick var lungt uppmärksam och öronen var hela tiden nyfiket riktade mot oss. Och att Vedell har ändrats så mycket när man tänker tillbaka på hur han var i början.

Ny raspade och servade för ett helt år framöver, så nu ska det spruta grus i kurvorna här i skogen. Ska bara värka bakhovarna på båda hästarna först.
Längtar ut i skog och mark, planterade lite penseer tidigare idag för det kliar i fingrarna men backen är frusen än.

Kossamuen kallar, dax att åka.

De har kommit

Och de svärmar, att jag lyckades fånga dessa på bild med min lilla kamera är förvånande. Men det blev en hel del toma kort på bara himmel efter som de är snabba de små rackarna. Men man får väl konstatera att sommaren snart är här.

Hästarna har lika skoj som jag i alla vatten pölar som finns så vi var ute i dag med och nu är fyra av åtta hovar verkade, hejna går bara fint. Sen har min make lyckats övertala mig och mitt sunda förnuft och för mitt hjärtas skull har jag gått med på denna grej. Nu slipper jag svära och hettsa upp mitt lilla vilda humör över att man inte tar sig från gården eller kör fast i lite snö om vintern, nu är det fyrhjulsdrift som gäller.

Försökte spetta ner ett spett i baken för att få upp torkvindan, gick dåligt, än är det fruset på den platsen vindan ska stå. Får ge sig till tåls någon dag till.

I övrigt har denna dagen bjudit på lite stress bara för att jag är lite glömsk, jobbade med blommorna på morgonen sen var vi ut och åt en lunch jag och maken. Kom hem och tittade i almanackan och får en puls på tvåhundra, jävlar jag har bara en halvtimma på mig innan jag ska var på den obligatoriska cellprovskontrollen, så det var bara att snöra sig i bilen och åka ner på byn igen för att få sitta i dendär benbresarstolen och slappna av en kort stund. Det gick då bra för hon var jätte gullig som tog provet, och det är viktig att man känner sig bekväm i dessa sittuationer.

Önskar lite varmare dagar och mera sol.



Arrriba... de e göööt å leva.

Idag

har jag tagit ner hästarna på jorden, fast först började jag med att städa inne för det ser fördjävligt ut. Man får gå med dammsugaren varje dag för det kommer in massor med härligt tort gräs och grus i massor med alla dessa fyrfota som springer ut och in. Katterna har numera bosatt sig ute kommer bara in för att äta och mysa en stund i knäet då och då. Hunden hon må vara korthårig men drar in lika mycket ändå. Sen är man nog inte så dålig själ på att skräpa ner så det är inte bara djurens fel. "Smile"


Åter till hästarna så har jag börjat verka dom, men tar två hovar varje dag så man inte blir aldeles slut. Skickade ett mms till våran käre hovslagare för godkännande, och det blev ganska bra resultat denna gången också, Det är inga lättviktare att verka precis när hovväggen är närmare 15mm på sina ställen på ardennern, nordisen är mera "vanlig" i sina hovar så han är en lite lättare match. Men snart har de kommit ner på jorden, och ser fin ut i sina filade hovar.

Sen i kväll har jag skrattat så jag har ont i halsen, det kanske inte låter så kul att byta olja i bilen och byta två bromsslangas på samma bil. Men det är inte uppgiften som var roligt utan att jag skulle sälskapa och asistera min make, sen att man fickt det hela till att vara kul och framför allt garva åt att han blir så ilsken när det går fel eller att det inte blir som han tänkt är ju en annan fema. Men det fick jag ju äta upp när han skulle provköra, eftersom det står saker överallt kors och tvärs på infaren var enda vägen ut tvärs över gräsmattan och mina buskar givetvis, dessa är utstakade med pinnar och jag ska precis ta bort en märkpinne så han kan köra över, så busken hamnar mitt under bilen tänkte jag. Men tydkligen var inte min komunickation tillräcklig så han kör rätt över busken med ena hjulparen och stannar mitt på busken när jag står och viftar och skriker i vild förtvivlan. Hans reaktion blir ju att han stannar när jag blir upprörd och han ser på mig med ett leende frågar vad som står på när jag skriker KÖÖÖÖR du står på min buske. Ja vad ska man göra det är ju bara att skratta åt eländet, så jag har skrattat för flera år framöver.

Har även varit ut på det årliga plaskandet i vattenpölar med hästarna, altid lika roligt.

Lite tv nu, sen sängen.

Tur man inte bor i något större sammhälle, fast i å för sig hade väll grannarna fått sig lite cirkus att titta på.

Äckel maskar

Sjuk rabarber, såhär ser de vidriga små maskarna ut då jag skottade upp hela rotklumpen och delade den mitt i tu. De fanns överallt, bläää.

Annars har jag tagit en vals med krattan som gemål och vi har efterlämnat fina små högar med diverse hundbajs, blad och kottar, utspritt lite kors och tvärs här på torpet. Måste bara samla kraft att orka skotta upp dem i kärran och köra bort dom. När jag ändå var igång så drog jag en repa över min gråa plåtspringare med damsugaren och torkade bort en svart hinna som låg på innsidan av vindrutan med en fuktig trasa. Inte underligt att jag sett så dimmigt när det varit motljus. Men nu är den som ny min lilla stjärna.

Snart blir det till att ta en bastu.

Laddar...

.... med många timmars sömn inför en hektisk dag i morgon. Idag har vi bara slappat och haft trevligt, motionerat den gråa plåtspringaren och lagt till minst 20 mil på mätarställningen. Men å så skönt att komma hem till nästan ett öronbedövande fågel kvitter i hela skogen runt om kring huset, och jag har lekt lite med traktorn i leran på gården när jag lastade av hästmaten från släpet. Lite busigt att slira runt så geggan flyger. Nåja det är inte bara för karlarna som leksakerna blir större, en riktig kvinna kan också ha kul med stora maskiner.

Ska följa hundens snarkande så vi kan öva på olika snark stämmor till sammans i natt när ingen annan hör, ock sekla på kudden så den fastnar i ansiktet när man vaknar.


Känns som man inte har något vättigt att anteckna så man borde nog låta bli, men det kläcks kycklingar här på torpet och nu är det bara 6 ägg kvar.
Sen har jag en liten förfrågan om det finns någon som vill göra en tuppswap, jag har två tuppar som söker nytt hem, därför att jag vill ha lite nytt blod och det räcker med en tupp. Det är rasen dvärgkochin och bilder på dom kommer en annan dag.

FruTorparDiva

Trots att jag hinner vara arg, förbannad, trött, less. Så är det förbaskat kul roligt trevligt och givande att bara finnas och vara. ATT ha ett mycket trevligt jobb att gå till och de tycker att jag gör ett riktigt bra jobb när de är borta, får höra att det ser, för det mesta, ut som om de aldrig lämnat över ladugården i mina händer. Haha det värmer i själen och jag blir en och nittio (med 3 des platådoja).
Fyfan man är ju bäst.
En klurig fundering är att varför har det tagit så länge att förstå det, jaja nu ska vi inte spåra iväg för alla er som tror att detta har stigit mig över huvet, men ni kommer aldrig att få se mig med gälla kulörer i trynet, rosa boa och i thigt leopard färgad kortkort med mintgröna minimmala skyhöga stiletter på tassarna.
Bara tanken på dessa färger får en att vika sig dubbel.

Nä man växer och tycker att livet är bra roligt trots att man svär åt ålderskrämpor redan vid ringa ålder av mina 30 bast. Lika mycket som jag svär åt att min rabarber här ute lider av stjälkfly och funderar på att tända eld på fanskapet för att bli av med skiten. Det finns ju nya i affären att köpa och plantera. Bara lite bitter, men nu ska vi inte ha neggativa tankar, det har jag fått nog av de senaste dagarna och ingen ide att publicera.

Oooonä (med lite lätt feminint röstläge) jag ska ta min lilla pluttinulliga URGULLIGA vovvsing, klä på henne sitt paljettbeströdda roooooossssa halsband (fortfarande med nästan pipigt feminint röstläge) det enda som saknas är ett par skor att ta på henne så hon inte blir blöt om tassarna när det nu är så blöööött ute. Men det fixar sig, lilla Agnes är ju så smidig att ta under ena armen och bära för bi de läskiga pölarna på gården. Så kan vi gå på torra säkra asfalten sen.


Sorry kunde inte låta bli att vara lite irrrrronisk, men man ska aldrig sluta att förvånas det är fullt möjligt att det blir en hund i väsk format i framtiden. Hahaha det slog mig just att det hade sett roligt om en minihund kommit insläpandes på en halvmeter benknota, som Agnes just gjorde.

Divajycken och torparfru ska hämta posten snart.

Ajöken fröken.

Pip Pip

Två små dunbollar har än så länge kommit till världen här på torpet, har inte varit ut än i dag för att titta till de små rackarna. Kan ha kläckts någon fler. De är så jävla söta. Pip pip låter det. Valborg har varit en lugn arbetshelg men snart blir det helg för min del.