Man kommer väll alltid förr eller senare tillbaka. Jag kan inte allt, jag är inte bäst eller klokast. Men jag har en röst och definitivt en åsikt, jag har inte alltid rätt men jag får faktiskt tycka, tänka och uttrycka mig. Mitt JAG går kanske inte hem hos vissa och det gör ingenting.Ibland vill man bara dra ett sträck och jag har gjort det, det som varit har varit, inget går att ändra, en del av livet helt enkelt både bra och dålig. Framför allt Jag vill.
söndag 31 januari 2010
Nyttig självplågeri
Och många glada skratt har denna taggmatta framkallat ty lite självplågande kännsla har man.
Men helt klart en grej att prova för den oinvigde, alltså att köpa en yantramatta, inte att visa röven i minus 30 grader.
lördag 30 januari 2010
Vrång
torsdag 28 januari 2010
Skogstokig
Nä jag är en vanlig bondunge som började sin vilda kariär på en ponnyrygg i en annan skog många skogar från den jag bor i nu. Jag har arbetat mig upp från att ha haft ett trevligt yrke som golvsopare med dammvippan i ena handen och skurtrasan i andra, då för 10 år sedan var benämningen lokalvårdare idag har det yrket fått ett tjusigare namn som städteckniker. Nåja jag fick mig tillslut ett jobb som kvalifiserar mitt intresse och min utbildning och som hela min uppväxt har präglats av. Nu spårade det lite åt fel håll, tillbaka till tråden.
Många skulle få lappsjuka eller bli mörkrädd och förvirra sig ännu mera i denna teräng som skogen erbjuder, många väljer att inte bosätta sig utanför civilicerade samhällen där man kliver ut genom en dörr och några steg så står man vid grannens dörr och från köket ser man in i grannens vardagsrum. Nej jag menar inte att klaga på någons val av bosättning men vi får ofta höra varför i hela fridens namn vi bor här ute, hör ni någonsin vi fråga varför man bor i samhällen eller större byar, det är ju fritt var man vill slå ner sina bopålar. Däremot bara för att man bor i skogen så har vi faktist en tomt, den syns inte lika väl som i tätare bebyggelse, där man har större respekt för varandras gränser, med häckar och staket som avgränsning. Jag gillar stora vida ytor oavsätt om det är mitt eller inte, bara man visar respekt där man far fram.
Detta kallar jag skogstokig.
Skog så långt ögat når.
Här på nedre bilden lite snet till vänster bor vi och detta är berget vi gick nerför och uppför under nyårsafton och nyårsdagen.
onsdag 27 januari 2010
Avards
Jag brukar inte vara den som riktigt gillar saker man skickar vidare och alla dessa kedjebrev som dröser in på mailen.
Fast detta var ju skoj tack så jätte mycket http://lillaunderbarn.blogg.se/index.html
Med en award följer ansvaret att följande saker uppfylls:
A: Kopiera awarden på er blogg!
B: Länka till personen som gett dig awarden!
C: Berätta 7 intressanta fakta om dig själv!
D: Välj 7 andra bloggar som du vill ge en award till!
E: Länka till deras bloggar!
F: Lägg en kommentar i deras blogg om att du gett dom denna award!
Intressant fakta om mig:
1# Min alkohol debut skedde under gymnasietiden mellan åk 1och 2, då är man väl runt 17-18. rellativt sent om man jämför med många andra. Teoretiskt sett måste jag vara nalta slugare då.
2# Jag har varit med och kvaddat 3 bilar varav första gången var det inte mitt fel, andra gången var det mitt fel, tredje gången var det älgens fel. Sen har man ju tuschat i och knövlat någon enstaka bil man haft, men det gils inte.
3# Nu börjar det bli svårt att toppa ovanstående, men jag har facktiskt knosat en skoter (min lilla räser). Körde in i makens skoter då jag skulle titta åt det hållet han pekade. En klasisk BLUNDER.
4#Nu får jag verkligen klura på mitt liv. Men jag har ofrivilligt badat isvak när vi sänkte skotern en vinter för några år sedan. Tur det var nära hem den gången. Det var enda gången hela byns befolkning stod efter vägen och funderade på vad vi höll på med. Fullt pådrag hade den yngre generationen när det skulle bärgas.
5# Fortsätter på vatten temat. Jag har simmat nästan tvärs över Luleälv när jag var yngre, tillsammans med pappa.
6# Jag har spräckt levern där vid 17 års ålder.
7# Jag ägde mitt första hus då jag var 20år tillsammans med Lars min nuvarande make, byggde även vårat första garage då, i det huset.
Så... det var väl intressant.
Dessa vill jag ge en avard.
http://erikasharmoni.blogspot.com/http://lappurlivet.blogg.se/
http://spessartin.blogg.se/
http://fruniflurn.blogspot.com/
http://sarahholmqwist.blogg.se/
http://inrero.blogspot.com/
http://trollflickanmaria.blogg.se/
Det finns många fler goa bloggar en avard till er också och kram.
Onsdag...
Nä detta duger inte, kommer något mera givande inlägg sen.
måndag 25 januari 2010
Skidtur
söndag 24 januari 2010
Torpar köket
Lilla dörren till vänster och det lilla rummet innanför revs ut och byggdes lite större och med detta åkte det gedigna gammelmodiga kökskåpet ner från väggen, som satt som berget med de största spikar som går att gräva fram på den tiden. Här i det lilla rumet byggdes ett litet men naggande gott och funktionellt badrum.
Köks fönstret var vi tvungen att byta ut för detta stora passade inte in i planerna om än jag gillar dessa gammla fönster men det fungerade inte att behålla det
I smetandets bästa stunder, och gissa var min visp till elvispen hamnade när det var dax att blanda fogmassan.
lördag 23 januari 2010
Trött
Godnatt, upp och skrämma liv i tupparna i morgon bitti.
fredag 22 januari 2010
Kaklet
Orkar inte skriva så mycket mer nu men kaklet ser ut så här, och jag ska leta i gömmorna om jag hittar en bild på hur köket såg ut då vi flyttade hit.
torsdag 21 januari 2010
Uppskruvad
onsdag 20 januari 2010
Magerstackare där.
Hemma igen så forserade jag fram som en orkan i öknen, dammet yrde och jag fick slita för att få fram den mycket magre och slitna dammsugaren från sitt hörn, jag inser till min förfäran att det var länge sedan jag matade denna livlösa varelsen.
Den gnisslar illa då jag våldsamt sliter ut sladden och sticker in den i väggutaget, sen får jag börja ge hjärtmasage på start knappen tills den vrålar och fräser i ilska över att bli väckt på detta brutala sätt,... som att livs gnistan har falnat får jag börja med tvångsmatning av denna snabel prydda klump ...det liksom stockar sig någonstans i slangen, men det löser sig med ett par regäla slag på strategiska ställen.
Då är det som att allt börjar funger och vi får till slut något bra gjort tillsammans dammsugaren och jag tills det börjar vara slut på suget liksom,... den har gjort bra ifrån sig idag och suget falnar,... jag befarar det värsta.
Likt andra tvångsmatade och hetsätande fall så kommer det ut tillslut och i det här fallet måste jag hjälpa till att tömma innan den exploderar helt. Där slutar vi för denna gången, men det var fullt hus kan jag säga.
Sen åkte matbords lampan ner och bordet och stolarna bytte plats i köket, lampan upp igen. Sitter nu och njuter vid den nya placeringen av köksbordet och det blev riktigt bra.
I morgon händer det mera grejer på "få färdigt hus" fronten, min beställda färg till fond väggen har kommit och även kaklet till köket. Här ska färgas, geggas och kaklas. Underbart har bara väntat i några år nu på att ta oss såhär långt. Men det går inte fort då man förlitar sig på sin egen tid och ork. Framför allt är det roligt när man väl börjar, för då får ( i alla fall jag) den där känslan om hur jag vill att det ska se ut. När jag börjar pilla med något så kan jag få ideer som inte riktigt är samma ideer som jag hade innan jag började, kan väl säga att jag går på kännsla efter som arbetet fortskrider.
Tjilevippen gott folk.
måndag 18 januari 2010
Underskattad maträtt
Torparfru är en flitig användare av kökets hjärta, vedspisen.
Go kväll.
söndag 17 januari 2010
Diamond drive
Att saker krånglar och racklar är ju inget nytt men händer det för offta blir man less så också i detta fall, ( ja även jag) . Så min man bestämde att nu får det vara nog och jag sa jaja. Jag ska vara glad om jag ens hant börja tänka den jakande stavelsen så var han i full färd att molikylera problemet, tog inte länge så var det gjort. Vissa delar hamnade i stallet andra i backar, merparten stod kvar ute i lidret på min hästvagn och i går kväll flyttade diamondriven in i badrummet. Grejerna beställdes för en vecka sedan och i helgen skruvade han ihop allt med en ispekterande fru ståendes över axeln, intensivt dreglande efter kunskap i ämnet. Framför allt frågandes över varför i hela fridens namn man man plockar isär en sak som ska fungera från fabrik ( vilket visar sig inte göra) för att byta ut vissa komponenter för att den då ska vara bättre.
Badrummets nattgäst, som dagen där på flyttade till diskhon i köket för en tvagning.Varför i hela fridens namn släppa in detta i husets hjärta, jo för att frun i huset inte kunde låta maken meka i kylan ute, kallt stål är ingen hitt när det är pillergöra.Bland vattenkokare och grytor placeras dreven på plats.
Halvorna packnings limmas och bulltas ihop
Fordonet är en skoter.
Bekymmret: Den går åt h-vete för fort och det går för tungt på låga varv. Kan berätta att jag är åkrädd, när det bär av i dessa hastigheter.
Resultat: Den matar i sig remmar när man inte utnytjar hastigheten den är bygd för, altså ingen fiskörning här inte.
Detta är då växellådan på skotern som har fått sig en omgång med nya drev och annat smått och gått som såg lite nött haft och skaft ut.
Resultatet är nu att den går något saktare i topphastighet och har mera ork att arbeta på lägre varv, altså ett skonsammare körsätt för drivremmen.
Hör nu så kunnig och innsatt jag är i ämnet men det är bara för att jag stått och dreglat ner halva sidan på min karl och var rädd för att han skulle bli delvis frost förlamad om han var tvungen vistas utom hus för att mecka ihop alla delar på skotern. Nog för att jag brukar vara bra på att ställa dessa dumma frågor som får honom att hålla tempen uppe i varv, men nån gång kan jag visa mig från min gemytliga sida och att komma in i värmen för att torka och fylla på energiförådet.
Så idag har torparfrun skottat snö över gubben sin med den spronkens nya mattan som givetvis var en självklarhet (hmm....enligt min make) som skulle investeras till denna skoter med aningens högre kammar och bättre grepp i djupsnön. Har alltid drömt om att få göra det, efter att ha varit utsatt för det ena efter det andra snömular stunder på våra skoter färder har jag för först gången skottat tillbaka, dvs jag har gasat på så snön har sprutat på maken som stod bakom med ett hjärtligt skratt från min sida, inga sura miner från honom heller.
Nu väntar vårvinter färder på denna väl servade skoter.
lördag 16 januari 2010
1 år
fredag 15 januari 2010
Frostdimma
torsdag 14 januari 2010
Välkommen
Så jag hoppas ni hittar hit.
Kram Greta