Sitter och fyller på energiförådet efter över en timmes lång terängskidåkningstur här bak i skogen. På bilden envisas jag med att gå med bakhala tegsnäs i rejäl ospårad uppförsbacke medans maken har tagit av sig dom. Gode varmt i kostymen ska jag säga. Hunden har sprungit och skrämt tjäder.
Man kommer väll alltid förr eller senare tillbaka. Jag kan inte allt, jag är inte bäst eller klokast. Men jag har en röst och definitivt en åsikt, jag har inte alltid rätt men jag får faktiskt tycka, tänka och uttrycka mig. Mitt JAG går kanske inte hem hos vissa och det gör ingenting.Ibland vill man bara dra ett sträck och jag har gjort det, det som varit har varit, inget går att ändra, en del av livet helt enkelt både bra och dålig. Framför allt Jag vill.
onsdag 28 december 2011
lördag 24 december 2011
Bästa skotern....Lynx 5900 -84
sadeln före |
konstig utväxt där i |
sömmerskan okuperade köksbordet den 3dje advent |
såga till en ny skiva och vi pressa dit dynan. |
Grummt snyggt, som nytt. |
Passa perfeckt och nu sitter låsningen och gångärnet på plast, så nu lossnar inte dynan i farten längre. |
Dopparedan
Då har man lite julledigt och sova lär jag behöva så det blir mycket av den varan nu när man är ledig några dagar. Annars har det varit full huggning och en hel del har man fått gjort.
Så ha en bra julhelg alla fina människor där ute.
tisdag 20 december 2011
Roligt värre
När man sprättar lös den trasiga dragkedjan lossnar dragkedjan till innerfodret också. Muntert.
Pga detta så hade det blivit helt tokigt om jag skulle gjort en fuskis med att sy en ny dragkedja ovan den trasiga.
Får se om jag får ihop detta pussel så inte det blir snett och tokigt.
söndag 18 december 2011
fredag 16 december 2011
Julstädar
Denna högen är alla avklädda dynor i soffan.
Borde sätta mig vid datorn och mäjla nå bilder från skogskursen jag var på här i höst. Så många vackra hästar det finns.
Tjingtjong kling klang.
onsdag 14 december 2011
Nu är det halt
måndag 12 december 2011
Kanske dax att elda lite.
lördag 10 december 2011
Herren ger och herren tar
Detta år kan kort sammanfattas som att en olycka sällan kommer ensam och alla goda ting är tre som vi har turen att de får vara kvar. Men när man just tagit farväl av den fjärde uppenbarar sig ljuset oväntat nog för den femte.
Då kan det lätt få bägaren att rinna över, man blir ganska ödmjukt inställt till livet.
Tankarna går vidare i morgonens tidiga timma....
....det ska ju vara en glädjens högtid som kommer, nu när snön kom så stämmningsfullt.
Tänk högt till varandra i jul.
Och till dig äldstesysster... Du var fin i går....jag menade vad jag sa.
Förtydligar för alla ifall du inte tror mig.
Kramar från torpet vid nattens berg.
onsdag 7 december 2011
Fickparkerat i förklädet
Precis som rubriken låter har jag hoppat i förklädet, tänkte jag hade tid med det då jag slapp göra lunchen till mig själv idag. Det händer med jämna mellanrum att jag får med mig lunchpåse från jobbet eller att jag rent av blir bjuden på middag efter passet. Så jag har just smaskat i mig blod(ungs)pankaka, medans bullarna ligger och sväller på plåtarna. Dom är allt bra mina chefer.
Sen vill jag tacka så hjärtligt för att du (LindaMi) tycker om att läsa min blogg, blev riktigt glad av att läsa den kommentaren, det värmer lite extra när man läser sånt. Och jag tycker vi borde bli bättre på att tycka om varandra, en klapp på axeln behöver alla ibland.
Herrejessus vad dom jäser mina gulabullar.....första plåten i ugnen.
Jadu Marie inte ofta nu förtiden man hinner svänga in hos dig, det var intensivt där ett tag då hästarna var hos dig. Men rätt som det är så syns vi är ju, inte så hiskeligt lång mellan oss.
Igår var jag ut ock slirade fram sittandes på ett däck bakom hästarna, hant bli lite frustrerad på Vedell men han fick ge sig, vi har lite psykoligisk krigsföring ibland och det tar ett tag innan han förstår att jag har rätt och att enklaste sättet är att göra som jag vill, annars blir det bara tyngre och jobbigare för han. Så ibland måste man visa att han får jobba mera då han har sina protester. Men han är flera gånger bättre nu än ibörjan, hans "bakrädsla" är bara ett fåneri numera, det ger sig skulle jag tro. Så länge dom längtar ut och få jobba helst varje dag, så kan dom ju inte vara missbelåten när jag tuvar ihop deras olater.
Blakken den orädde han däremot skulle inte märka om världen föll ihop, han som var så liten då jag hämtade honom.
Skriver mellan varven som jag vaktar bullarna i vedaugnen och elugnen, såhär på vintren skulle jag gott klara mig med vedspisen. |