Ryggläge

Vist ska man vara utvilad när man varit på en liten helgtripp för att bara må skönt, äta gott och sova gott.

I stället nu när vi varit på hemma plan i några timmar så ser det ut som på bilden nedan alla har intagit ryggläget, värkar som om friskluft, skoter åkande och massor av bus med andra hundar har tagit ut sin rätt på folk och fä.

Vistträskkostymen

Vad e nu detta!
Vakna strax före fem!
En Lördag morron och man är vaken före f-n, både make och hund snarkar gott där de ligger och gottar sig i säng värmen, känns som att bara jag och plogbilen som just paserade är vaken i världen, fast så är det givet inte.

Jag har en lite växande stolthetskänsla i kroppen över våran hund, smider smått lite planer på att det ska gå att få henne till att valla/driva kossor åt minståne hjälpligt in och ut från betet på sommrarna, hämta in efter släntrare och hålla flocken någotsånär samlad tills de står där de ska. Tiden lär visa om de egenskaper finns i denna hund. Än så länge är jag glad för att hon inte visar rädsla bland dessa stora djur och kossorna verkar ha acepteratt att hon finns där till sammans med mig. Agnes tycker verkligen att det är spännande i ladugården kanske aningens för spännande för hennes mage, som påvisar lätta stresssymptom med lös avföring vid svslutat pass. Förhoppningsvis släpper detta när hon inser att hennes liv kommer att se ut såhär, hon kommer att få leva, äta och skita ko så mycket hon vill. Hon tar även varje till fälle i akt att prov slicka på varje mule som törs nog nära, hon råmar i kapp med kossorna och brölar med kalvarna eller ja det låter så, som att hon försöker svara dom fast hon morrar till svar i samma tonart .

Det jag vill få fram är att kossorna ska aceptera att hunden finns där som en förlängd arm av mig annars lever hunden ett farligt liv i en lös koflock, för hunden har inte en chans mer än att springa för livet om kossorna sätter den sidan till. Kossor är nyfikna djur och kommer gärna fram för att titta och en hel flock som kommer kan skrämma vilken hund som hälst på flykt. Det gäller att kunna vända den nyfikenheten till att kossorna låter sig drivas utan att de känner sig hotade av detta rovdjur som hunden dock är. Men vi får se hur det går så småning om kanske Agnes mu'terar till något som mer liknar en kossa än hund för hon äter koskit som vissa suger i sig dessa SLUCHAR (Issörjan man kan köpa i mugg om sommrarna) och tuggar i sig ensilage och hö som värsta gnagare och havremoppe. I går kvällst kom även kommentaren från min kära man att hunden luktar matte ....!!!... vad han nu vill mena med det.... Men jag antar att jag ska ta det som en komplimang, sådan matte sådan hund, den galna ko'odören sprider sig i familjen. Och jag bara LEER.

Men det är nog inte så possitivt alla gånger med att man sprider en liten odör där man far fram, måste börja tänka på det i och med mitt nya extra jobb som jag ser fram emot väldigt mycke, så jag vill be om en lite överseende om det nu är någon som läser detta och jag kommer att stöta på i och med detta nya med blommor. Hinner jag inte hänga tingeltangel i örat, maskera ögat i någon klachig färg eller fräsa av naglar och hårdheter på händerna med rivjärnet så ber jag så hemskt mycket om överseende, ta det på ett naturligt sätt att jag kommer med mina gröna händer och en lätt arom som göder växterna med närodlad näring så ska ni se att det kommer blomstra där jag far fram. Men jag ska göra mitt bästa för att även omgivningen ska trivars och inte bara blommorna.

Jag inser även nu att jag måste ha hamnat på rätt ställe i världen, jag sitter här i Vistträskkostymen med en hund som har en lätt odör av matte...jag bor i en by där ingen rynkar på näsan om man kommer in i den lilla lokala affären precis som man är.... med skitdoftande hellyhansen.

Kram min värld, idag ska vi ut på den ny renoverade skotern, där av min klädsel, det ska vara varmt att leva.

Vädret idag

Nu är det kallt, måste bara göra ett inlägg för att jag ska minnas det själv.

-34,4 här hos oss i natt, var ut nu på morgon och kolla till hästarna och tömde askan från spisen, nästan så att lungorna får köldskador. När Lars for på jobbet för en stund sedan så var det -37,7 en kilometer nedan för oss, nu är jag glad för att vi bor lite högre upp så vi slipper den värsta kylan. Men det är kallt nog ändå och tur att jag inte jobbar i dag, kommer att ha fullt upp med att mata kaminen och spisen.

Måste även läsa inför mitt nya jobb som jag fick i måndags, jag ska beställa och sköta om blommor på coop, så nu har jag 4 arbetsgivare. Det gick snabbt och vem har sms'at en fredag och var på möte i måndags och fick jobbet någon timme senare samma dag. Skriftlig CV en för kortning jag aldrig fått ett jobb med, nä personlig kontakt det är grejer.

Märklig dag

Det finns långsamma dagar och dagar man knapt hinner med att man tänker ens. Det bara går så fort att...att...att... jag vet inte vad jag ska skriva.



Det enda jag vet nu är att jag ska plugga på alla möjliga blommor som folk kan tänkas köpa och planera inför detta. Ska väl inte vara så svårt, men otroligt nytt och spännande. Fast blommor gillar jag och står gärna länge och tittar på dom när man har tid. Vilken glädje.






Bild lånad från: http://flowerhouse-stockholm.blogspot.com/2010/02/karlek.html

Kvinnlig specialitet....?

Jag läste en historia eller vad man nu ska kalla det, men är det bara kvinnor som råkar ut för detta fenomen, kommer inte i håg var jag sett den eller hur den igentligen går men i dag har jag tänkt på den när jag härjat på här i hemmet.

Efter våran rejäla frukost med stekt ägg och fläsk så plockade vi undan från bordet, jag hant bara ställa in en sak i kylen då jag plötsligen SER kylskåpet jag menar SER inte bara tittar in i den som jag annars gör varje dag. Nej jag SER alla dessa ringar som glasburkarna lämnar efter sig och som man torkar bort med jämna mellanrum från glashyllorna. Jag börjar helt sonika att plocka ur grejer när maken plockar in. Plötsligt stod jag inte ut med dessa fläckar de måste bara bort och det med basta. Hela kylskåpet skuras grundligt.

Men det är ju så att inget ska gå för lätt man känner sig som en grissly i ett barskåp, när en av de plastlister som sitter i fram och bakkant på glashyllorna går mitt i tu, när jag ska dra bort dom för att se vad som kan gömma sig in under. Men nu är det rent och fint i våran kyl och inga fler missöden, jag klämde tillbaka den trasiga listen och skadan syntes inte så mycket.

Sen häller jag upp vatten i en mugg och sätter i tepåsen då jag kommer på att jag ska elda uppe i kaminen,,,,,, rusar upp där jag då ser mina blommor som står i ett alldeles för kallt rum, och vad gör jag... genast börjar jag flytta alla blommor och glömmer att elda vilket jag kommer på halväges ner....
... vänder om och eldar, går sedan ner och sätter mig vi datorn då maken på minner om att jag har hällt upp te'et.

Och inget av detta är speciellt nytt inget av detta är något som är direkt akut, jag har ju vetat om att blommorna kanske inte klarar av att stå i detta rummet men jag har tänkt att det kanske blir varmare, kylskåpet har ju sett ut så den senaste veckan osv... thja varför just idag kan man fråga sig. Tankspridd eller kvinnlig specialitet.

Fryser

Vilken vargavinter det är, kylan håller i sig runt 25-30 grader och det är kallast om nätterna. Jag fick mig en ledig dag idag för att där jag skulle jobba tyckte de att jag inte behövde koma om det skulle vara så här bistert väder som 30 grader klallt. Nog för att jag vill jobba men allt är så hiskeligt segt när de står ute i kylan och då tänker jag främst på min kärra som ska transportera mig dit i denna kyla, ja min bil funkar igen, jag hade på känn vad som felades och när det väl hände så var det solklart att mina misstankar stämde. Hjullagret på högersida snurrade sin sista sväng i torsdags. Tur att man har en händig man i huset så var det fixat redan på fredagen med ett nytt lager, så då kunde jag återställa min lånade bil. Nu är det bara fortsätta plocka fjädrar, så får vi se hur länge den håller, bävar för att det är besiktning snart.

Mina gröna ögon vaknade av gryningsljuset i morse strax efter 6, inte läge att ligga kvar och mysa när man känner att det är svalt i huset. Som sagt bor vi i ett torp och det hinner bli kallt därför att hela huset inte är bonat för kalla tider. Därför håller vi bara varmt i de viktigaste rummen som kök och sovrum. Hallen är en kallfarstu och just nu under den kallaste tiden hänger det draperi i öppningen till köket, men blir det varmare ute håller vi även hallen varm. Vi tror att golvet är dåligt issolerat där och det ska åtgärdas när tiden finns. +9 grader var det när jag kom ner i köket på morrgon och vi hade runt 16 i sovrummet, det blir ju alltid varmare på övervåningen i ett hus och där sover vi. Bara mata brasan med ved och och sitta vid datorn och kika runt på lite vettiga saker som resept och dyligt medans maken får sin skönhetssömn som har slitit så med bilen och skotern. Tempern stiger sakta men säkert och man kan röra sig utan att frysa fast nu.

Man vill egentligen inte ut nu men veden ska in och lite rastning av hunden måste göras för hon är lite nipprig av energi just nu. Hästarna står i skogskanten och mår bara prima, hönsen har haft ett uppehåll i äggläggningen under den mörkaste perjoden men nu har de börjat igen, maken bar in de första tre äggen för någon dag sen, så egendomligt lycklig man kan känna sig över egna ägg.

Ska bylta ut min frusna kropp från filten och tillverka lite frukost att bjuda på kanske man får upp en trött make med ett leende på läpparna.

Haha

Då har maken i huset blivit bloggifierad eller vad man nu ska kalla det, här kommer det att hända mycket grejer med motorer och sådant intresant nödvändigt och roligt framför allt. Nä jag driver inte nu utan jag tycker det är intressant, men för det mesta är det jävulskap när grejerna inte behagar fungera. Just nu gäller det snöskotern som ska få sig ytterligare en redig makeover.

http://crossfire1000.blogspot.com/

Hemtjänsten

Jajemän ni läste rätt.



Jag har diskuterat detta i flera år och grubblat på vilka kvalifikationer som behövs, trode jag talade för döva öron. Men tala om förvånad jag blev idag när två gulliga "filurer" från "lappmarkerna" kommer släpandes på paket.... till mig....för att jag äntrar den riktiga vuxen världen snart. Så min make har kokat "soppa" med sin släk för att han tyckte jag behövde hemtjänst.



Förvånad och helt ovetandes, hade inte ens en susning om att något var i görningen. Fast det är ju så det ska vara helt enkelt, och jag är över lycklig, lyser som en polerad hundballa i månsken. Nej men så jag skriver självklart skiner jag som en hel sol.

Helt klart en present i min smak, vad jag ska njuta när den väl är instalerad. Ska ligga på kökssoffan och nynna ikapp med susandet av att disken diskar sig själv.

Men vilka finesser det finns idag, månne om jag varit borta från den köksteckniska biten ett par år nu med handdisk och utedass, var tvungen att studera manualer och få en privat lektion av "sväggan". Senaste diskmaskinen vi ägde var från tidigt 70-tal tror jag, för fronten var sådär modernt orange/brun färgad men machade dock resterande kök i dåvarande hus.

JA då ska man pussa sin nya hemhjälp Mr Hoover gonatt och dra sig till sängen, för en annan jobbar helg i helgen.

STORT TACK ALLA NI SNÄLLA GULLIGA SLÄKTINGAR

10 års jubilar

Hipp hipp hura, för lilla jag.

Nu här i februari har jag jobbat exakt i 10 år åt mina 3 arbetsgivare, inte illa pinkat. Är det inte så att man byter arbetsgivare så får man väl ställa till med en brakfest tillsammans med sina ko'legor. Lätt som en plätt för mig om det innebär att jag ska supa till med alla 90 ko'legorna vilket jag måste dela upp på en dag per gård. Eller så skulle jag ha kunnat ta en skål med tre ko'legor per dag hela februari, vilken oerhört skojig månad. Kan nog sluta med att jag står i ett bås och tuggar gräs eller varför inte lite behagligare, liggandes på rygg i halmen hos småkalvarna sippandes på jäst korn. Nä tur för mig att det bara finns "kobira" att tillgå för stor 'supar' frun. Mjölk är livet.

Apropå kalvar så kom det en till idag, en liten slemig skapelse kom till denna kalla värld. Agnes fick vara med för andra gången i sitt liv när en kalv kommer ut( första kalven var skit-simmaren). Å jösses vad hon tycker dom är smaskiga att slicka på, gott med slem. Hon sköter sig väldigt bra i ladugården, stressar upp sig lite, för hon vill ju så hemskt gärna vara med och se vad som händer, då är det som att hon inte har tid att lyssna på vad man säger riktigt, för allt är så spänande. Men hon är ju bara 9 månader och jag tycker hon är jätte duktig, går fot utan koppel, har kontakt med blicken, fast ibland är det långa ledningar vid inkallning, springer lös på gården och uppför sig annars som en valp ska göra bitvis odrägligt söt och vansinnigt busig.

Det har inte direkt varit någon mjukstart på mitt 11:e år i branchen och den "mjukstarten" lär fortsätta i samma anda känns det som.

Min bil är jätte fin och som många andra bilar jag haft, hade jag tänkt få ta i hjäl även denna bilen på ett ordentligt och värdigt sätt, men tyvär värkar det som att min tur med att knosa en bil varje år abrupt har slutat, för mersan är fortfarande kvar efter två år i min ägo (tror vi har haft den i två år nu iaf) Den sköter sig bra, har inte varit några större bekymmer eller dyrare renoveringar,( ...hmm... ja... förutom den gången min man slet sitt hår och la ögonbrynen i sockerlag och lät de stelna i en frenetisk buskig upplevelse med lite topping av lätta beskedliga icke barnvänliga svordommar....).... man matar i lite diesel och en skvätt olja nån gång då och då så går den uta bara farten. Men vist efter snart 43 000 mil så finns det lite skavanker och den gråa lacken har fått lite bruna puder stänk här och var, men alla är väl glad så länge de gråa hårstråna håller sig borta, (...skriver hon som snart fyller 30....)

Jag har kännt att min bil inte mår riktigt bra, men har fått till svar av min kära make, - KÖÖÖR TILLS DET RASAR!... hehehihi... och som den lydiga (host & krax) hustru jag är har jag nu gjort det. Vid synen av vårat hustak, där just nästan översti backen innan jag svänger in på uppfarten... hände det något med bilen... förbenat och jag som nosade på tomtgränsen...blir nästan så het att jag kunat släpa bilen hem... men ringer (krax) fogligt till maken och medelar att bilen RASAT NU... jag får frågan om jag står i diket... Nä ...svarar jag och tänker att det kanske hade varit bättre och det hade kunnat vara en liten gullig tall där också lite lätt strategiskt placerat så jag hade fått göra det ordentligt även denna gången. Men jag får skylla på åldern att man börjar fega ur nu och sänker hastigheten när man får onda vibbar.

Jag står utan bil nu, rullade hem liket lite lätt eftersom det inte var så långt ...jo den gick fortfarande.... och NÄJ ni som tänker att nu har vi hittat ett billigt fynd, min bil är INTE till salu, jag har en struts oplockad med den... until death do us part.....

Jag behöver en bil om det är någon som törs låna ut en... smile...

Apropå ålder så ska vi inte tänka på mars än vete gudarna vad som kommer ske då, spetsad kobira kanske?????

Nä nu måste jag lösa mitt färdmedels bekymmer, kanske borde gå ut ock trimma in mina två hästkrafter som står och drönar bakom elförande trådar. Har någon ett bra tipps på att få ludenpajsarna att färdas 2,5 mil på 20 minuter.

Hipp hipp hura...

Liveing, let die

På 7 dagar har jag varit med om 4 kalvningar, alla mer eller mindre lättsam, med och utan komplikationer. Det är bara så det är med djur, människan har fått den rätten att bestäma när plågan blir för stor, eller att ett liv kommer till och bör/kan leva är ingen självklarhet.
Det är inte lätt att ta svåra beslut när man har gjort allt man förmår, men att välja på lida länge eller kort stund har nog alla ett svar på. Det är inte med lätthet man går hem ibland, men man måste sköta jobbet på jobbet och gå hem med känslan av att ha gjort rätt annars funkar det inte.

Jag tänkte massor, men nu verkar det inte infinna sig några tankar alls. Känner mig bara trött och längtar efter kudden, en ny arbetsdag i morgon.



Människan - rovdjuret som begåvats med en komplicerad hjärnverksamhet.

Över 14 timmar

Nu är jag nästan fräch igen efter att ha tagit igen mig lite efter dyngbadet, jag måste ha tagit i för kung och fosterland där i den hala skiten. Jag däckade nämligen i söndags och sov över 14 timmar, igår gav värken med sig i mina biseps och baksida låren så idag kan jag röra mig hyvsat obehindrat.

Agnes vet vad hon vill och varje gång vi gått ut i stallet springer hon fram till skidorna och tittar bedjande på mig, så idag var vi ut på en liten sväng efter den nypreparerade skoterleden, härligt härligt.

Här kommer lite filmer på mera hundbus och det är den lilla svarta hunden som gör de stora morrande ljuden, kan även höras mitt flummiga skratt men det är bara ignorera, men det ser riktigt kul ut när de leker. Agnes är riktigt bra på att läsa av busandets karaktär för hon leker så försiktigt med små hundar och tar i med större hundar som bjuder på lite mera motstånd.

Ja inte så mycket

... finns det att förtälla i dag. Jag har vilat min arma kropp mellan arbetspassen, vill vara ute i det otroligt fina vädret men är stel som ett järnspett. Musklerna runt rebenen ömmar när jag hostar eller skrattar, lårmusklerna på baksida låren är spända som fiolsträngar. Försöker strecha men det ger sig nog med tiden, tur att jag jobbar annars hade jag nog stelnat till ännu mer.

Nä dax för sängen, får dela med mig av mina funderingar någon annan dag. Har några på lut där inne i mitt "föråd".

Kram

Dirty jobs

Kvällen i går blev en kraftansträngning till max, men har man satt fan i båten får man ro han i land. När man får avgöra skilnaden mellan liv och död så kan man bli lite skitig, inte bara under naglarna utan upp över näsan.

Dirty jobs with Mike Rowe, här kommer torparfrun på jobbet.

Helt slut och skakig ut i fingertopparna var jag när jag fick hjälp att rädda denna kalv från en annars bister utgång. Men som sagt har jag satt mig själv i denna situationen kunde jag inte bara låta det ske utan kamp. Idag är jag mör och har värk i varenda liten muskel som går att uppbringa, men glad för självaste livet.

Ha det gott där ute i världen.

Ute och inne

Jag är helt klart ute när det gäller mode om man frågar alla mode bloggare men så länge jag tycker jag själv ser bra ut eller inte bryr mig om vad om givningen tycker så ser jag hiskeligt bra ut =D. Det är väl vad alla skulle asociera titeln till vid första anblicken.

Men jag har tänkt ta det ett steg i den naturliga riktningen helt enkelt att ute är ute om än det är -25 så skulle vi ut jag och hunden. Men efter en stund på skidorna så ångrade jag mig och vände hemmåt, efter att i några minuter stakat mig fram med en totalvild vilding till hund som bara vill springa mera vände jag hemåt. För efter denna korta stund så tilltog detdär prestations snorandet från både ögon och näsa. Den lilla vind som blev av min rörelse energi framåt fick ögonen att tåras i kylan och håret frostas av utandningsluften, glasögonen frös ihop så sikten försvan. Våran vovve lider troligt vis av någon form av bokstavs kombination likt husse, för hon är grymt svår fångad på bild i bland.
Mest troligt blir det en inne dag idag, skulle verkligen behöva städa.

Förkylningstider

Med täpt och snorig näsa har väl alla varit med om, det är lite smått jobbigt när det konstant läker ut kranen och man ska kommaihåg papper. En ska har jag övat på sen jag var nog stor att följa med pappa ut i ladugården, för har man kossor finns det inget som heter sjukskrivning om man är lite snorig. Han kan snyta sig utan papper, så när man är liten vill man ju givetvis göra som sina föräldrar, kan väl säga att vi hade en liten snorkurs där ute bland korumporna.

Nybörjare är dock nybörjare och man blev ganska arg när man inte lyckades fräsa till så som pappa, det innebar att man fick merarbete i form av att torka bort mer snor från resten av ansiktet än om man hade snytt sig på en gång. Men den som lever han lär och det slog mig bara så där idag, ...att jag kan minsan snyta mig utan papper..., sådär lite stolt kännsla och lägger tummarna under hängslena på bröstet. (ja om jag nu hade några hänglen skulle jag gjort det)

Där emot kan man ju tycka i vissa fall att det är lite äckelvarning över snor, man får lära sig att inte peta näsan som barn, och att man i skolan inte ville snyta sig så man snörvlade in istället för att fräsa ut i ett papper och störa lektionen. Men att snörvla in är oftast mycket äckligare än att snyta sig, slemklumpen som hamnar i svalget eller någon annan stans framkallar ju värsta kräk känslorna. En hyllning till snor pappret i dessa tider.

Sen finns det ju legitim snorning, se på alla dessa presterande sportskidåkare på längden som Tomas Vassberg och Gunde Svan, de kommer i mål med rinande ilar ur näsan fast de inte är förkyld. Varför det blir så är väl någon form utav turbulent baksug i tårkanalen där det bildas kondens av den kalla luften mot den varma kroppsluften, Kondensutfällning i näshålan helt enkelt.


Så man kan ju se på förkylning på olika sätt.

Äkta maken sade till sin fru.

- Men gumman så förkyld du är!
- Dnä dnä... jag hal bala tulbulent blakslug i däsan.


Eller chefen till sin sekrterare.

-Men nu tycker jag du ska gå hem!
-Va jag, ben det äl bala plestations snol!



Lite ironiskt, så är det någon som inte förstår kan jag översätta på begäran.


Ett litet tillägg är väl att man bör vara i en sådan miljö där man kan snora fritt utan att det gör så mycket när man lär sig att snyta utan papper, skogen är ett bra ställe. =D

Den röda tråden...

... har jag just upptäckt i vårat renoverings projeckt.

Ser ni färgen på köksinredningen som vi inhandlade för några år sedan och på timmer väggen som jag oljade nu i vintras, vilken machande lyckoträff. Och kaklet är lika vitt som hörnskaffetriet och väggen jag har målat för tredje gången i dag där inne i rummet.

Annars är denna dagen ganska seg, ska ta mig ut för andra gången idag för att åka lite skidor med hunden och ut och busa runt lite i snön som faller konstant, med våra hästar som fick hovarna värkade igår av våran riktigt duktiga hovslagare.

Slö var ordet för denna dag helt enkelt.

Vatten...

...är en bra törstsläckare när man är riktigt törstig, eller kul att simma i om sommaren. Mitt i smäll kalla vintern ska vattnet vara fruset punkt slut, thats it. Fast det är ju klart att det får ju hemskt gärna vara i rinnande form från kökskranen, skulle bli riktigt snopen om det kom ut en korv med is då man öppna kranen.

Nä denna helgen var ämnad för härliga utedagar, sitta i snön och känna solens tidiga vårstrålar smeka den bleka huden på de yterst få synliga ytorna i ansiktet, snön så bländande vit och elden så värmande varm. Sova på natten som en utslagen lite nassegris i husvagnens varma dubbelsäng, vakna till solens vackra strålar som slår in genom plexiglas rutorna på "lillavillans" gulliga fönster med sametsgardiner i djupaste rött. Klä på sig varma skoterkläder och packa in hunden och jag själv i pulkan för en härlig tur ut i den stora vita världen med maken styrandes på skotern. Vist låter det romantiskt och härligt, helt perfeckt planerat och efterlängtat. Förberett och varmt i vagnen när vi kom fram på fredag kväll.

Men vad hände?

Så här blev det, efter en vanlig arbetsdag och väl frame vid "lillavillan" så var vi så hungrig och socker fallet gör en som en vild tiger i en alldeles för trång bur eller rättare sagt två tigrar i enmans bur, tur att svärmora skickade med lite färdig pizza att värma i mickron inne hos min makes syster och hennes man. Så har man stillat det värsta och man blir på bra humör igen då beslutas det att prova våran nyss investerade begagnade skoterpulka, som fyndades till halva nypriset på Blocket. Mörkret har lagt sina vingar över naturen för länge sedan men en liten sväng för att kolla komforten i pulkan ska karlarna göra ändå.
Så... där ute en bit... på den frusna sjön...den ska vara frusen vid denna tiden... och det är den men det är mycket ovanivatten, alltså vatten ovanpå isen och under snön... och det går tungt så pulkan får lämnas för att göra ett spår in till land. Vi kvinnor står uppe vid vägen och tittar på då det plötsligt blir tyst och mörkt.

Två karlar kommer gåendes för att hämta traktorn, de måste dra ekipaget från vattenslasket där ute på isen. Vid den tidpunkten är jag så trött att jag somnar i husvagnen med kläderna på, vaknar till när en blöt make kommer in där vid 1 tiden på natten. Vaknar sedan till igen och tycker att det är ovanligt kallt i "lillavillan" kliver upp och kollar temperaturen -22 ute och +10 inne. Pannan har stannat av att det är lite ström i batteriet, jag ut i friska luften och klockan är 5:50 på lördagmorgon. Den långa el sladden har vi givet vis lämnat hemma så vi kan inte lada batteriet, men jag hittar ett batteri som jag tvärlånar, koplar bort det som finns i husvagnen och koplar in det hittade batteriet. Se då funkar gasolpannan igen och jag somnar om igen, fast på soffan under två filtar.

På Lördagen lastades isklumparna och det bar iväg till ett varmgarage för upptining.
Vilken helg, det blev varmamackor i elgrillen hemma istället. Det blev inte heller några bilder på eländet. Men det kommer fler fina dagar att vara ute.

Kvälls apertif

Helgen blev inte riktigt som vi tänkt men det spelar ingen roll det går ju att göra varma mackor hemma i köket, fast det hade varit godare om man fått göra dom över öppen eld ute i vildaste skogen. Skål. =)

Nopp och plock

Jag duttar och far lite kors ock tvärs här i huset mellan arbetspassen, mina pelargoner har fått komma fram här i slutet på januari från sin vinter dvala. Jag målar vitt på väggen i rumet nere med den mest långsamma färg jag har varit med om men det kommer bli så stiligt, hoppas jag i allafall. Kommer ta hela veckan innan jag har fått på alla lager med färg som ska dit, för det är tunnt på tunt med färg och lång torktid när man hanskas med linoljefärg och jag tror jag har blivit lite förtjust i just linolja. Gaa vilken känsla det är i färgen, gammalt ska renoveras gammalt tycker jag, det är känsla och glädje. Om än jag tycker det går lite långsamt men troligt vis kommer jag att stormtrivas bara ännu mer när det är klart och man bara kan njuta att man har skapat detta själv, längtar massor. Här är det målat grundvarvet och börjat på andra varvet, det som är vitare till färgen.

Vi fick besök av Iver och Marie i går så då blev det hundbus till tusen här på gården.

Sen mår jag bara alla tiders i denna snön som har kommit jag och hunden var ut i skogen idag och hon försvinner rät ner i djupsnön så man ser bara ryggen, lite svårt att få på bild men nu är det mycket snö.

Bara lite bilder

Idag har det snöat mycket och jag har hålt mig innomhus med penseln i högsta hugg, sen har vi skottat mycket snö och tur att vi nu har en traktor att skotta med. Fast lite vill man ju skotta för hand och jag tycker det blir så fint när man får göra stigar kost och tvärs med höga snökanter, det hör till när man bor på ett torp.
Igår måndag var det strålande sol och 30 grader kallt, jag fram med kameran ock fotade lite.
Här är det lurvigt och varmt innanför pälsen.

Snödyrkande djungeljycken, snöar det mer så syns bara svansen.
Inte så mycket mer vettigt blir det här förutom att sova på saken till i morgon.