måndag 11 april 2011

Mina ord....

....I kråksongen om barnlöshet.

Oj vad jag har funderat, läst och funderat och läst igen genom åren. Det finns så mycket på internet så man storknar, "vi" är några tjejer som följts åt via bloggar och andra socialamedier. Vi har/hade samma mål en gång i tiden, vissa sprang raka vägen över linjen medans andra fick springa om flera gånger och springer fortfarande och många av oss har rejäl motvind. Det finns så många av "oss" barnlösa.


Gemensamt för alla är att vi tar det oerhört hårt, inte nog med beskedet som känns som en spark i magen som man inte reser sig i från på flera år. Utan sen ska man ha en kamp med sammhällets orättvisor här i landet där det inte klassas som en sjukdom, många jämför med alkoholism, jag skulle vilja säga att alla har ett val men den som inte kan få biolgiska barn har inget val, medan den som dricker alkohol varje dag, gör ett val. Vem är sjuk?


Jag blir heligt förbannad när jag läser innlägg som denna länk här nere. För jag har varit där, tänkt samma tankar, jag har kämpat för samma sak och fått smaka på orättvisorna.

http://kix.bloggplatsen.se/2011/04/03/5022199-pastaende-att-vara-ofrivilligt-barnlos-i-norrland-ar-en-klassfraga/#kommentarer


Fast det är inte bara vi barnlösa som har orättvisor, ja herrejestanens, storebror sverige har många orättvisor, jag har nog blivit, om man ska åter relatera till länken ovan där det skrivs att norrland behöver befolkas och JA... varför inte göra det med biologiska barn av föräldrar som vill bo här.


Jag har nog blivit lite avvaktande, jag har tagit ett steg bak, man kan nog säga att jag har rest taggarna utåt, jag har slutat ro mot strömmen och flyter med. Vist vi kanske inte kämpade lika hårt som många andra vi tog ett färskt IVF och ett fryset försök som var gratis av landstinget, tanken var väl att fortsätta men det blev aldrig av riktigt. Sen har det diskuterats spermiedonation och adoption men jag är av den meningen att man skaffar barn med den man lever med så där är det stopp, då lever jag hellre utan. Jag kan skaffa djur i stället.


Men det har tagit många år att komma hit, jag började med svara rakt på sak när vi fick frågan om barn?... Vi kan inte få barn! OCH det är så himmelens befriande att man inte tror det är sant, att se nästan vilt främmande människor bli ställda, de vet inte vad de ska säga efter ett sådant svar och vissa blir nyfikna och vill veta mer, det är en skön känsla att få respons och att det finns en viss nyfikenhet i ämnet. Andra sköna människor drar till med ett skämt som att -Köp en hund istället, fast de vet att vi har massa djur redan.


Tillbaks till norrland... min aviga sida har blivit ego... så det är inte mitt bekymmer om norrland avbefolkas, vilket jag inte tror kommer hända i alla fall, men opponera att så är fallet allt ska ändå centraliceras. Vet ni vad det innebär för mitt ego, JO att jag får större yta att vara på för jag vill bo i skogen där ingen annan är, eller nu ska jag inte vara riktigt så hård, de som trivs här ute i skogen får ju vara här för då är vi av samma skrot och korn, lika sinnade med andra ord.


Vet inte riktigt vad jag ville få fram av detta men det är tankar som malt på i min hjärna i flera år nu... och vad har man en blogg till om inte skriva en massa oförstående osammanhängade smörja. Hoppas någon hängde med i svängarna och blev lite slugare. Jag har kastat yterligare en sten från mina axlar med insikten att barn är inte allt här i livet. Man måste våga leva också och det ska vi göra.


/Tant Greta

3 kommentarer:

Erika sa...

Jag är så jäkla imponerad över eran styrka att inte sluta leva bara för att barn inte står skrivet i era stjärnor! Livet är till för att levas! :D

Många kramar till er!

Unknown sa...

min kommentar via makens konto..
Jag är imponerad över er/din kraft, förmågan att på ett så sakligt, gripande, verkligt, befriande sätt skriva av dig det som förståligt har varit och är en börda i ert liv. Att vara ofrivilligt biologiskt barnlös ! det är en sådan smärta, sorg, längtan, helt enkelt så ofattbart att gå igenom att INGEN som inte har den erfarenheten kan förstå det full ut... Det som känns så bra är ditt beslut att först och främst för din och makens skull, skriva av dig, lätta på bördan och den viktiga insikten om att livet både måste och ska levas ändå. Att se det possitiva och glädas av det ni har och kan få, det ni gör och kan göra...
Det är också viktigt för alla oss som läser att få insikten, att jobba för att olikheterna för IVF upphör och att alla måste få samma vilkor och rättigheter till kostnadsfri behandling, det ska inte vara som nu.. betydelse var man bor i landet för antalet försök man ska få.
Sedan hoppas jag av hela mitt hjärta att undert får ske.
Varma kramar vännen !!! Laila Ugglemor !

Sara sa...

Wow säger jag bara, så himla bra skrivet!
Jag tycker att ni är riktigt stronga som säger rakt ut till folk då de frågar om barn, jag gjorde inte det utan kom med undanflykter och mådde så dåligt inne av alla frågor vi fick hela tiden.

Jag tycker självklart att ofrivilligt barnlösa ska klassas som en sjukdom, det är inte alla som har den ekonomiska förutsättningen att kunna bekosta ivf försök själva.

Många kramar till dig vännen!