Den ultimata tjej hojen.

Äntligen har jag fått lägga klorna på denna läckerbit, den ultimata tjejhojen, KTM 990 Adventure, efter två veckors förhandlande. Den har allt en fröken behöver för att klara av ett riktigt åk.

Färgen är ju viktigast och den överträffade sig själv med att vara glittrig som guld i solens sken, sadeln har former som en kvinna och handtagen på styret är lyxigt uppvärmt. Allt för att behaga den kvinna som ska köra.

Den har ruta som ett skyltfönster allt för att frisyren på fröken bakom ska vara vacker när hon stannar, så kan jag ju dessutom ha en mindre dator där ovan instrumenteringen så jag kan fäjsbokka vart jag än kör.

Sist men inte minst, det viktigaste två rejält stora, låsbara sminkväskor i grå tråkig hårdplast, ska nog glittra till dom lite så blir det bra.

OCH vad fick då frun offra för att komma åt denna hoj, förutom att jag är otroligt charmig på att prata i telefon med Umeå's mest charmerande mc försäljare så dammade jag även av makens asfaltshoj och hittade några siffror på ett papper här nere på en av byns pengafabrik.

MEN Jag tror maken försöker sig på en slug hämdaktion för jag ser hur han sneglar på mina sminkväskor, med ursäkten om att lilla gumman inte ska behöva åka med tung packning. Men jag vet inte....


Fast Det är med lite skräck blandad förtjusning jag sätter mig på denna maskin, ungefär som att ta sig an en oinriden häst, för mitt vad det är kan du ligga där på backen om du inte skött dina "spakar" rätt, för den är tung väldigt  tung när den ligger där.....

Men vet ni vad.... jag är envist stark... som en åsna ungefär, kanske lite sådär åsne dumm också som ger mig i kast med en sådan stor maskin. Maken har haft en övertalnings kampanj att jag ska välja ett annat märke som BMV för de är ju färdigbyggda till kortbenta fruar "typ"..........Han fick rätt snart inse att han predikade inför döva öron, jase över min döda kropp... det kommer inte en BMV på min gård, inte i mitt namn, jag har aldrig ens provat köra en, vare sig bil eller mc. Så är det bara. PUNKT.


Undra hur många mil jag hinner innan jag lindat den som en korkskruv kring en tall (har hänt att jag bestigit tallar med skotrar, så det är ingen orimlig konstform för mig,..... vist brorsan du som fick åka), tror många i min omgivning innerligt hoppas på många mil men bävar för att det kan handla om metrar.


Lovar att sköta mig. Inte så farligt som det låter. Men det är så roligt att driva lite. Försöker liksom ta udden av den brutaliet som dessa hojar utstrålar.


~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Saker jag glömde berätta i nattens sena timma, den har ju för klåån ordentliga sminkspeglar, 2 till och med så man kan spegla sig bakom skallen för att kolla håruppsättningen. Sen har maken lovat i ett svagt ögonblick att jag skulle få stilett"hmmm"stövlar med platå om jag inte når ner till backen efter diverse justeringar.

So that´s pretty much all, picture a real biker babe, bilder kommer.