onsdag 20 januari 2010

Magerstackare där.

Denna dagen började segt men det var bara börja ta tag i sakerna och avverka eftersom. Jag lastade in alla återvinings grejer, koncervburkar, tomglas och tidninspapper i bilen och palrade iväg för att lämna dessa så man bidrar till en bättre miljö. Tummen upp för mig. Gjorde en snabb visit hos en hund kompis till Agnes och dennes mycket trevliga ägare, ja ni ser, här skjutsar jag hunden för att få leka med sin kompis precis som man skulle ha skjutsat barnen och givetvis få sig en surrar stund vuxna emellan. Alltid lika trevligt med glada Mari.

Hemma igen så forserade jag fram som en orkan i öknen, dammet yrde och jag fick slita för att få fram den mycket magre och slitna dammsugaren från sitt hörn, jag inser till min förfäran att det var länge sedan jag matade denna livlösa varelsen.
Den gnisslar illa då jag våldsamt sliter ut sladden och sticker in den i väggutaget, sen får jag börja ge hjärtmasage på start knappen tills den vrålar och fräser i ilska över att bli väckt på detta brutala sätt,... som att livs gnistan har falnat får jag börja med tvångsmatning av denna snabel prydda klump ...det liksom stockar sig någonstans i slangen, men det löser sig med ett par regäla slag på strategiska ställen.
Då är det som att allt börjar funger och vi får till slut något bra gjort tillsammans dammsugaren och jag tills det börjar vara slut på suget liksom,... den har gjort bra ifrån sig idag och suget falnar,... jag befarar det värsta.
Likt andra tvångsmatade och hetsätande fall så kommer det ut tillslut och i det här fallet måste jag hjälpa till att tömma innan den exploderar helt. Där slutar vi för denna gången, men det var fullt hus kan jag säga.

Sen åkte matbords lampan ner och bordet och stolarna bytte plats i köket, lampan upp igen. Sitter nu och njuter vid den nya placeringen av köksbordet och det blev riktigt bra.

I morgon händer det mera grejer på "få färdigt hus" fronten, min beställda färg till fond väggen har kommit och även kaklet till köket. Här ska färgas, geggas och kaklas. Underbart har bara väntat i några år nu på att ta oss såhär långt. Men det går inte fort då man förlitar sig på sin egen tid och ork. Framför allt är det roligt när man väl börjar, för då får ( i alla fall jag) den där känslan om hur jag vill att det ska se ut. När jag börjar pilla med något så kan jag få ideer som inte riktigt är samma ideer som jag hade innan jag började, kan väl säga att jag går på kännsla efter som arbetet fortskrider.

Tjilevippen gott folk.

5 kommentarer:

Marie sa...

Haha det är inte ofta jag skrattar högt framför bloggar men din dammsughistoria förlängde livet för mig;)

Sara sa...

haha sitter här med ett stort leende på läpparna när jag läser det du har skrivit. Du skriver så himla bra!

Roligt att få till lite hemma, här borde vi också göra en massa små saker men det är som att tiden eller man kanske skulle skriva lusten inte finns till

Spessartin sa...

Haha,det där vidundret rastar vi också för sällan. Vi börjar dessutom ana att kissemiss börjar fälla, och så jag som alltid fäller. Våra golv är inte jättegoa nu direkt.

Roligt att grejja med färg och kakel! Ta före- och efterbilder så att man får se. Det är ju sååå rolgit att göra själv!

Maria sa...

Vad roligt att greja en sån massa, blir spännande att se bilder sen!

Tack för dammsugarhistorien, den bjöd verkligen på ett gott skratt=)

Annso sa...

Kärt barn har många namn, här hemma går dammsugaren under benämningen "snabeldraken"